Klurig Cleveland

[1096]

För en tid sedan blev jag uppringd av en tidigare kund vilken vi hittills hjälpt mestadels med lite äldre Ford V8, så kallade ”flatheads”.

Den här gången gällde det en 71á 351 Cleveland 4V motor som inte vill vara med. För övrigt en märklig gatukorsning - bilen är en Pontiac från 1950 vilken fått hyvelbänken (rak 8an) utbytt mot en Clevelandmotor och 4-växlad T10 låda.

Bottendelen är ”raggarrenoverad” med nya lager, ringar och sådant. Cylinderloppen handhonade och ny oljepump isatt… Så långt rätt, eller ja – det funkar i alla fall.

Topparna helt genomgångna på auktoriserad och välkänd motorfirma, nya rostfria ventiler, fjädrar mm… Som nya med andra ord.

Över detta ett nytt Edelbrock Performer insug med en ny Holleyförgasare.

Än så länge hade motorn bara varit igång ett fåtal gånger men man hade hunnit ställa in grundtändning, kolla kamvinkel och lite sådant. Justerat in förgasaren, flottörhöjder och den biten. Helt okej så här långt.

Tog mig ner till kunden igår för att kika på eländet…

Nu till motorns kluriga beteende…

Ibland startar den och går jättefint, efter ett litet gas eller två så börjar minst halva cylinderantalet att missa. Håller man lite varv på den säg 3000varv – ja då hänger den med och har bra ryt o rapp uppåt.

( Visst är ju en Cleveland 4V så nån gång under 3000 får man väl inte räkna med )

Släpp ner den på tomgång igen och det missar hela tiden… I det här läget kan man stänga av och starta upp igen och då hänger den med på alla burkar… tills man trampat till den igen.

Vad gör man? Börjar kolla allt igen – tändning står rätt, ingen miss i tändsystemet, rätt eller rimlig kamvinkel. Sitter dubbelvacuumklocka på denna och ingen skillnad med vacuum eller utan.

Provar en annan förgasare som jag vet funkar – samma läge…

Här emellan har ventilkåporna vart av och känns på vippor och så att lyftarna är stumma o fina… o helt ok här också…

Så här höll vi på några timmar fram o tillbaka – ibland gick motorn och ibland knappt alls…

Misstanken började krypa att något inte stod rätt till med ventilerna… med en vacuummätare på insuget såg det riktigt skumt ut när det började missa, precis som att kompressionen trycktes ut i insuget igen.

Vi visste ju att topparna är helrenoverade och var det är gjort så det borde inte vara några problem om man säger så.

Beslöt ändå att topparna skulle av och så skedde…. Hinna vänta på att motorn skulle kallna fanns inte.

Högertoppen av först och allt såg normalt ut i förbränningsrummen – sen vänster sida och här var det annorlunda. Helt rent i cylinder 7 och 8, lite skitigare i de två främre men långt ifrån som på andra sidan.

Nu började det klarna… Det var ju trots allt nya ventiler och fjädrar överallt… Men det saknade något…

Fanns knappast tillstymmelse till inspänningstryck på samtliga fjädrar/ventiler i denna topp. Ventilerna blev alltså hängande och stängde bara när de ville… Eller när de fick hjälp av lite högre mottryck i cylindrarna på ett högre varvtal.

Nu ligger topparna här och skäms för en ny översyn och inspänning till rätt tryck.

Ska bli spännande och se hur den går med lite mer fjong i fjädrarna sen.

Blir förresten bra väghållning i en 67a Fastback med ett gäng clevelandtoppar och lite annat skrot i bagaget

Mvh,