Ronnie S

Här finns en bild på en knapp till en 64½. Den andra knappen ser precis likadan ut, förutomat att A saknas. http://www.early-mustang.com/64parts/64vent.jpg (Om du behöver en knapp så tror jag att jag har en över, modellen utan A på. Jag tror inte skicket är så bra på den dock.)

Ja det stämmer, det var en smal stoppning som satt på centimetrarna ovanför handskfacket. Den började ovanför askkoppen, gick ovanför radion och över handskfacket. Man kan skymta stoppningen på den här bilden av en -67:a http://www.mustangclubsweden.com/picts/ ... 20inne.jpg

$10 000 för en nyrenoverad cab låter väldigt billigt, en HT brukar ligga på dom pengarna. Antingen är det ett fynd, eller så är bilen inte så fin som man tror. Kontrollera framför allt att bilen inte är rostig. I vissa stater i USA rostar bilarna lika mycket som här hemma. Ett vanligt rostställe är luftintaget framför vindrutan. Prova att hälla lite vatten i luftintaget och se efter att det dräneras ut under framskärmarna. Om det hamnar på golvet inne i bilen krävs omfattande reparationer, se här: http://www.mustangbarn.com/Cowl_Vent_Repair.htm På den här sidan ( http://www.nordtrafik.se/ Klicka på "Bilimport-Kalkyl")kan man få en uppfattning om hur mycket frakt och avgifter (utöver inköpspriset) ligger på för att ta hem en bil till Sverige. Jag vet inte alls vad ni har för regler i Danmark, men i Sverige är det mycket förmånligt att importera en bil som är 30 år eller äldre. Dessa har ingen tull och bara 12% i moms (försäljningsskatt). Momsen på nyare bilar är 25%.

Original så är det sprutat en knottrig massa (ungefär som body-coat, men med knottrigare yta) på insidan av bakskärmarna. Denna massa sprutades INNAN bagageutrymmet lackerades. Eventuellt ligger det isoleringsmatta ovanpå tanken (under bagagerumsmattan), men jag har sett så motstridiga uppgifter om detta, så jag vet inte vad som är "rätt" i det fallet.

Det sitter en lackad "plåtremsa" som täcker skarven (likadant som på 1965-67). Man kan skymta den på den här bilden.

Sena 68:or hade ingen stoppning på A-stolparna. Likaså rationaliserade man bort den smala remsan med stoppning på instrumentpanelen (ovanför handskfacket). Min bil, som du ser på bilden till vänster, har inte dessa stoppningar (tillverkad i maj -68 ). En annan sak som ändrades var ju sidoreflexen på bakskärmen, senare bilar fick ju den utanpåliggande reflexen. Reflexen ändrades runt 15 februari -68 anses det, men stoppningarna på instrumentpanel och takstolpar ändrades senare än detta datum, vad jag har förstått.

Area code 615 ("riktnummer" 615) verkar vara i Nashville, Tennessee, vilket stämmer dåligt med adressen Ontario, New York. När jag provar att köra en baklängessökning på telefonnumret på den här sidan: http://www.infobel.com/usa/wp/revsearch/ så får jag ingen träff heller. Något verkar skumt, tyvärr!!!

Tänk även på sidomarkeringsljusen. Dom får inte lysa vitt eller rött, bara orange sken åt sidan är godkänt i Sverige. (Jag vet inte hur sidomarkeringsljusen är konstruerade på en -69. På min -68 är det vitt glas och orange glödlampa fram, och bara röd reflex åt sidan bak. Det är alltså godkänt så länge ingen bytt ut glödlampan till en vanlig vit.) Jag behövde inte stansa in något extra chassienummer i min bil, men på -69 och nyare bilar fanns det kravet blev jag upplyst om. Bilbälten är väl också krav på på -69 och nyare? Reflexerna bak satte jag fast med dubbelhäftande tejp på backljusglasen, för det finns inget krav på backljus. (Jag behöver väl inte tillägga att reflexerna åkte bort direkt efter registreringsbesiktningen.)

Om man ska lita på Bob Mannel's bok "Mustang & Ford Small Block V8 1962-69" ( www.fordsmallblock.com ), vilket är en bok som i alla fall jag tycker verkar vara pålitlig i dom flesta fall, så förhåller det sig så här (lite kortfattat): ID-bricka: 1964: Sitter fast med tempgivaren i insuget (mindre diameter på tempgivare än på senare år), 1965: Ovanpå insugets HÖGRA sida, 1966-67: Ovanpå insugets VÄNSTRA sida (likt vissa av bilderna ovan), 1968-69: Ihop med oljesticksrörets fäste (på höger topplock). Tändspole: 1964: (bilar med likströmsgenerator): Ovanpå insugets högra sida, 1965: På framsidan av höger topplock, ihop med oljesticksrörets fäste, 1966-67: Lika -65, förutom bilar med Thermactor (luftpump) som har spolen på insugets högra sida. 1968: På insugets högra sida, 1969: Ihop med oljesticksröret på höger topplocksframkant, men detta år fick spolen ett nytt fäste som sitter UNDER oljesticksröret (alltså: först tändspolens fäste, sedan oljesticksrörets fäste, och överst ID-bricka. Allt på samma bult). Tyvärr slutar ju boken med 1969, så vad som gäller senare årgångar framgår inte.

På den här sidan har du massor av motorvikter (i lbs): http://autoxer.skiblack.com/enginefyi.txt Enligt min miniräknare är 1 lbs lika mycket som 0,45359237 kg. Då skulle alltså motorerna väga (i vissa fall finns flera viktsuppgifter för samma motor): 289/302: 209 kg 351 C: 249 kg 351 W: 231-238 kg FE (alltså 390/428 mfl): 283-294 kg.

På 289 och 302 -68 ska ID-brickan sitta med samma skruv som håller oljesticksröret, på framkanten av höger topplock. Tändspolen satt -68 uppe på insuget (likadant som på Lasses bild ovan). Just 1968 satt tändspolen där oberoende av vilken utrustning motorn hade.

Fords egen Shop Manual täcker det mesta. För 1968 är det bara en del (cirka 4-5 cm tjock), det var nog senare årsmodeller som blev uppdelade i flera delar. Finns ju dock bara på engelska, som sagts tidigare. http://www.mustangsunlimited.com/itemdy00.asp?T1=SM4+01

Du kan ju jämföra med vad ett lager kostar i USA, för att se om dom svenska priserna verkar rimliga. Den här firman har en on-linekatalog: https://www.rockauto.com/ Du hittar inga Voyager under Chrysler i den dock, den bilen heter Plymouth Voyager i USA. Som ett exempel hittade jag att en "Front wheel hub assembly" till en 1990 Voyager med V6 kostar $75,79 hos dom.

Det är nödvändigt med blyersättning på en gammal motor med ventilsäten av gjutjärn, skulle jag vilja påstå. Jag brukar inte köpa något speciellt fabrikat, utan har kört med den blyersättning som finns på mackarna.

Det finns ganska många gamla Mustanger i Sverige. För ett par år sedan var det en kille som hade lagt ut delar av bilregistrets uppgifter så att man kunde söka på dom på hans hemsida (inga personuppgifter fanns, men mycket intressant ändå). Tyvärr är hemsidan borta nu, jag tror han fick någon datorkrash. Jag vet att jag då sökte på Mustang 1965 och 1966 (eftersom jag då hade en 66:a) och fick träffar på ungefär 1400 st bilar av dom två årsmodellerna. Många av dom verkar dock vara renoveringsobjekt som inte har rullat på många år.

Jag håller också på med lite uppsnyggning av motorrummet på min -68 nu i vinter, faktiskt. Servopumpen kan vara antingen "Teal" (en blåmetallic färg) eller halvblank svart, beroende på vilken tillverkare den kommer från. Har du tur kan du kanske hitta rester av den gamla färgen, så att du kan köpa en matchande färg att lacka den i. Oljepåfyllningslocket ska vara halvblankt svart. Mässingsnippeln som sitter ovanpå ska inte vara lackad, utan den ska vara "natural". Kylaren ska vara svart, men är ofta blankare än resten av motorrummet (nästan högblank). Själv har jag låtit lamellerna i kylpaketet vara mattsvarta (den gamla färgen var i ganska bra skick) för att få bra värmeavledning. Tankarna upptill och nertill på kylaren har jag dock lackat om med lite blankare färg.

Dom första 68:orna började tillverkas ungefär runt mitten av augusti -67, och dom sista sattes väl ihop i juli/augusti -68. Det fortsatte sedan på liknande sätt, man började tillverka 69:or i augusti -68.

En packbox är ganska billig i förhållande till hur mycket arbete det är att ta ner växellådan för att byta den i efterhand. Jag skulle nog byta den bara för att vara på den säkra sidan.

1965-68 var det bara bilar med 289 High Performance (271 hk) eller Big Block som hade 9-tumsaxel. Från 1969 tror jag att 351 och större motorer har 9-tum.

Det hade varit bättre att låta turbinen sitta kvar på lådan, för det är större risk att skada packboxen om man gör som du har gjort. Det viktigaste är dock när det hela ska monteras ihop igen. Då ska turbinen monteras på lådan först (rotera turbinen och tryck den samtidigt bakåt tills samtliga splines har gått i ingrepp). Därefter kan motor och låda monteras mot varandra.

Samtliga Mustang -68 med 289 och 302 hade vacuumventilen i termostathuset. Slangarna från den var dock olika kopplade beroende på motorvariant. "Dubbelvacuumklockan" på fördelaren satt på samtliga 289 och på 302-4V med manuell låda. 302-4V med automat hade en vanlig enkel vacuumklocka på fördelaren. (Källa: Mustang and Ford small block V8 1962-69 av Bob Mannel). 289 och 302 tillverkades parallellt under hela modellåret 1968. 289 fanns bara med 2-portsförgasare (195 hk) medan 302 bara fanns med 4-port (230 hk) i Mustangen (i andra bilmodeller fanns det även 302-2V). Enligt Kevin Marti ( www.martiauto.com ) har det dock tillverkats 3 stycken Mustanger 1968 med 302-2V (F-code), så dom 3 bilarna är väl undantagen som bekräftar regeln Ford använde däremot under 1967-68 ibland 302-block till sina 289:or, när man fick brist på 289-block. Detta förvirrar nutida Ford-ägare, eftersom blocken är märkta "289" respektive "302" under insuget. En 289 kan alltså mycket väl vara märkt med 302 där. (Detta finns också beskrivet mer i detalj i Mannel's bok.)

Här finns fler bilder på hur snyggt det kan vara med Prairie Bronze http://www.billsclassiccars.com/carpage ... stang.html Beige inredningen kanske inte är min favorit, men som jag sa tidigare, jag tycker faktiskt inte Prairie Bronze ser helt fel ut. Tur att smaken är olika, vad tråkigt det skulle vara om alla åkte omkring i exakt lika bilar.

Personligen skulle jag behålla bilen i Prairie Bronze, jag tycker inte alls den ser speciellt tråkig ut när lackeringen är i fint skick: http://www.svs.com/zim/mustang/images/65-P.jpg Det är dock min personliga åsikt, och jag tycker att du ska ska välja en färg du själv trivs med.

Acapulco har helt rätt (se bilden).

Min bil, som är byggd 27 maj 1968 i San Jose, har rund antennfot. Jag kan ju inte svära på att det är original, men allt tyder på det då bilen är väldigt orörd i övrigt.