Ronnie S

Modulatorn är inte svår att byta, den sitter gängad fast baktill på lådan (senare C4 har en modulator som "trycks in" och hålls fast med en låsskruv, men jag TROR att den kom senare än 1970). Jag har för mig att jag var tvungen att fila till ett eget verktyg för att kunna byta min. Vanliga öppna nycklar var för tjocka. Om det är det som är felet på din bil är en annan fråga. En modulator med trasigt membran borde bara göra att den växlar senare än den ska (i högre hastigheter alltså), som när du kör med full gas. Det som brukar gå sönder på modulatorer (vad jag vet) är ju att membranet pajar, och motorn börjar suga i sig av växellådsoljan. Låter inte riktigt som ditt fel, men jag är inte någon expert på detta.

Kolla den här artikeln om Mustang i The New York Times: http://www.nytimes.com/2004/03/22/autom ... 6df022e450 Det står bland annat om en Per Berglund i Sverige som äger en -69 Mustang. Jag tycker att jag känner igen det namnet, hi-hi.

Armen är ju fjäderbelastad, men jag tror att fjädern sitter inne i lådan. Vad jag kan komma ihåg sitter det ingen synlig returfjäder på min bil i alla fall.

Fram till och med 1965 var det stag till kick-down. Från och med 1966 gick man över till vajerstyrd kick-down på Mustang. På gaspedalen är det då en "arm" (ca 10-15 cm lång) som går neråt (gjord av bockad plåt, fastsvetsad på rundjärnet). Från denna arm går det en vajer (utan hölje, den hänger bara löst) ner till en ca 5 cm lång arm på växellådan. Vajern har en gängad del, för längdjustering, i den främre änden (den änden som sitter i gaspedalsarmen). Jag har för mig att till och med Fords egen Shop manual (1966) har missat detta.

Jag vet inte vad en 69:a väger, MEN det finns ju olika sätt att redovisa vikten. Ibland pratar man om tomvikt (bara bilen), men i Sverige är det väl oftast tjänstevikten (som står i registreringsbeviset) man menar, bara så att ni jämför rätt menar jag. I tjänstevikten ingår till exempel full tank, reservhjul (samt verktyg som domkraft etc) och även 70 kg förare.

Jag vill minnas att instegslisten ligger ovanpå kickpanel och kickpanelsmatta på min egen -66:a (som har de-luxeinredning). Jag har inte bilen i närheten så jag kan inte kolla efter, men jag har den här bilden som är tagen i min bil, och visst ser det väl ut så.

Kontakten sitter alltså där växelreglaget går in i lådan (på vänstersidan). Kablaget från kontakten är väl drygt en halvmeter långt (åtminstone på min -66:a) och ansluts till ett kontaktstycke framme vid torpedväggen ungefär där gasreglaget kommer ut (om jag minns rätt är det 3-4 kablar i kontaktstycket).

Jag hittade följande på nätet: http://johnsmustang.com/Catalog/39/ Det verkar vara en typ av motstånd på 65-66 och en annan på 67-73.

Förra året blev jag tvungen att byta bromsservo på min bil (en -66:a), och hur jag än letade (både i Sverige och USA) hittade jag inte någon renoveringssats. Jag drog mig också för kostnaderna, men fick till slut bita i det sura äpplet och beställa ett renoverat bromsservo från USA.

"Fjäderhistorian" är motståndstråd. Olika motstånd är inkopplade för dom reducerade hastigheterna på fläkten (i serie med fläktmotorn). Och på den högsta hastigheten får fläktmotorn ström "direkt" (utan att något motstånd är inkopplat).

På bilar med avgasrening (California-bilar) finns det ett gängat hål i denna "bulle". I dessa hål är luftrören från luftpumpen anslutna. Även grenrören brukar ha en "frigång" så att luftrören ska gå fritt (även på bilar utan avgasrening). "Bullarna" kom såvitt jag förstår under 1966 (som väl var första året som luftpump användes), så jag gissar att det borde gå att slipa i dom. Jag är dock inte någon trimexpert, så lita inte för mycket på mig i den frågan.

Här finns färgkartor på originalkulörerna för varje år mellan 1964-73 och även bilder på hela bilar, vilket oftast säger mer än dom små kulörproverna. Tänk dock på att färgåtergivningen i en dator sällan är exakt. http://www.svs.com/zim/mustang/colors.html

För att kolla utväxlingen skulle man kunna göra så här, för att undvika problem med hjul som snurrar åt olika håll osv: Låt ett hjul stå stilla (en hjälpreda kan hålla det still åt dig, eller du kan ställa ner det på marken). När det fria hjulet snurrat TVÅ varv (tack vare att det andra hjulet är låst) så har kardanstången snurrat lika många varv som utväxlingsförhållandet (2,80 eller 3,00 tex). Hoppas du förstår hur jag menar.

Uppgifter senare än 1994 kan man få genom bilregistret (hos vägverket). Uppgifter mellan 1972-1994 finns hos SVAR:s fordonsarkiv i Ramsele ( http://www.fordonsarkiv.ra.se/ ). Där brukar man också kunna få en kopia på det senaste besiktningsinstrumentet (från 1972), så man kan se bilens gamla länsbokstavs-registreringsnummer. Innan 1972: För att få kopior på dom tidigare besiktningsinstrumenten måste man vända sig till respektive landsarkiv för det län som bilen var registrerad i (i Stockholm fanns inte uppgifterna hos landsarkivet när jag kontaktade dom för ett par år sedan, utan istället hos länsstyrelsen.) På den tiden hade varje län sina egna registreringsnummer, bilen bytte alltså reg-nr om den såldes till ett annat län. Man får gå ett steg i taget bakåt. Ett exempel: Säg att bilen fanns i Östergötland med reg-nr E11111. På det besiktningsinstrumentet står det "förutvarande reg-nr" i en ruta. Om vi säger att det står "A22222" i den rutan, då får man vända sig till Stockholm för att få en kopia det besiktningsinstrumentet. På det besiktnigsinstrumentet kan man se vad bilen hade för reg-nr innan A22222. Tar alltså lite tid att får fram alla uppgifter. (För dom gamla nummerplåtarna heter registreringshandlingarna "besiktningsinstrument". För dom nya heter det "registreringsbevis")

Det här är inte riktigt vad du frågade om, men det kanske är av intresse ändå. Kalenderåret 1969 registrerades det 242 st Ford Mustang i Sverige (uppgiften kommer från en bok som handlar om begagnade bilar 1965-70). Av dom amerikanska modeller som registrerades i Sverige så kom Mustang på andra plats, efter Valiant (462 st). Man måste dock tänka till när man läser denna statistik, för den gäller KALENDERÅRET 1969. Så i dom 242 bilarna finns det säkert med en del kvarblivna 68:or som registrades under 1969, sen finns det med dom 70:or som såldes på hösten 1969. Däremot saknas samtidigt dom 69:or som såldes på hösten 1968. Som sagt, en liten utvikning från ämnet, men kanske av intresse ändå. Claes: Min erfarenhet av bilar som har första registreringsdatum 1/1 är att man av lathet satte 1 jan som datum när man gick över till dom nya nummerplåtarna och uppgifterna matades in i dator (ca 1973). Tittar man på det ursprungliga besiktningsinstrumentet (med länsbokstavs-registreringsnummer) så står det ofta ett annat (och riktigt) registreringsdatum. Troligen "orkade" man inte föra över uppgiften till det nya registret när man handstansade in uppgifterna, utan knackade bara in 1/1 (första registreringsdatum var troligen inte så viktigt på en gammal begagnad bil). Ytterligare en uppgift som inte stämmer i registreringsbeviset när det gäller bilar som varit registrerade med ett gammal registreringsnummer (med länsbokstav) är antalet tidigare ägare. Det som redovisas är bara antalet ägare under den tiden bilen haft det nya reg-numret (antalet ägare sedan ca 1973).

Oj, oj, oj!!! Vilket ljud. Men visst är bilen en Ford (A-Ford coupe med -32 kylarmaskering), även om motorn är en Chryslerprodukt.

Vet inte om det kan vara till någon hjälp, men det finns lite uppgifter på Sikkens hemsida: http://www.sikkenscr.com/sikkens/corporate/ Välj "Color", sedan "Mixit Online". Jag provade sedan med "Ford America" och "Color Code M" (som ju är Fords beteckning på Wimbledon White). Man får då 3 resultat, men ett kan man utesluta, för det går bara upp till 1963. Återstår då 2 stycken! Vad som är rätt färg har jag tyvärr ingen aning om.

För Fordar mellan 1967-73 går det också att beställa en rapport över hur bilen var utrustad från början. Det är en firma som heter Marti Auto Works som tar fram dom, och den firman har tillgång till alla Fords uppgifter mellan dom här åren. Det kostar dock pengar, från 17 Dollar och uppåt beroende på vilken nivå på rapporten man vill ha. Läs mer på: http://www.martiauto.com/ Jag har inte provat detta själv, för tyvärr har dom inget till 1966 eller tidigare bilar.

Jo, den jag menade sitter bakom förgasaren. Den man ser på bilderna är någon typ av termostatreglerad historia, som öppnar så att vacuum går igenom vid en viss kylvätsketemperatur (en slang med vacuum in, och en annan slang med vacuum ut alltså). Jag vet inte riktigt vad som ska vara kopplat där, men troligen någon typ av avgasreningshistoria, typ en EGR-ventil eller liknande. Det måste komma från en nyare bil än din i vilket fall som helst. Jag skulle nog strunta i att koppla in dom 3 vacuumanslutningarna, eller till och med byta ut nippeln mot en standardmodell som bara har vattenslangsanslutingen.

Till nippeln brukar olika "tillbehör" vara anslutna. På min bil så sitter ett rör för vacuumslangen till bromsservot där (i ett stort, gängat hål), men dom andra anslutningarna är bara pluggade med "gummihattar". Bilar med avgasrening (Californienbilar) har också någon extra slang där. På bilar med automat, men utan bromsservo, så är nog slangen till vacuummodulatorn kopplad till denna nippel.

Jag håller inte med till 100 procent. Visserligen brukar det inte vara något problem att starta en motor utan choke, den går igång direkt om man pumpat någon gång på gasen. Men tomgången brukar vara ganska taskig direkt efter start, så man får gärna tjuvstopp tex när man går ur bilen för att stänga garageportarna. Så, jag röstar för att choke är vettigt att ha. Pelle, skulle det inte gå att dra ett eget rör (kopparrör blir väl enklast att bocka) från luftrenaren, ner runt grenröret (dra det ett varv runt den närmaste cylinderanslutningen) och sedan upp till anslutningen på förgasaren. Det kanske inte blir så snyggt, men det borde fungera, eller?

Jag kan inte så mycket om Buck Tags, men har du sett den här sidan?: http://www.ponysite.de/fmcog/to_alt/bbtd.htm Den kanske kan vara till viss hjälp.

I gummibussningen på höger ventilkåpa sitter en backventil, sedan går det en slang från backventilen som är ansluten till plattan som sitter mellan insuget och förgasaren. Gaserna sugs alltså ut genom höger ventilkåpa. I den vänstra ventilkåpan släpps istället luft in, normalt sett genom ett "filter" av stålull som sitter i oljepåfyllningslocket. Bilar med avgasrening (men det kom väl inte förrän 1966), alltså bilar sålda tex i Californien, brukar ha en slang som går från luftrenaren till oljepåfyllningslocket (istället för "filtret" i locket). Så brukar det se ut från början på tidiga Mustanger i alla fall.

Om det läcker när bilen har stått ett tag så beror det oftast på att man har ett läckage ganska "högt" upp på växellådan (tex oljesticksrör som i Manges fall). När man kör ofta så stannar det kvar en ganska stor mängd olja i convertern när man har stannat, så då ligger oljenivån under läckagestället. Däremot, när bilen får stå en tid, så rinner oljan ur convertern och därmed höjs nivån i lådan. När nivån så kommer upp till läckagestället så börjar oljan följdaktligen att rinna ut.

Det är troligen original (jag är lite dålig på dom nyare årsmodellerna). På 60-talet använde inte Ford några grenrörspackningar när dom byggde motorerna. Däremot brukar man montera packningar då man av någon anledning behöver ta bort grenrören (det finns en risk att grejorna har slagit sig när dom använts några år).