Ronnie S

Jag äger ingen -67:a själv, men jag försöker mig på att svara ändå, med risk för att göra bort mig. Min -66 fastback (med V8 ) har tjänstevikt 1420 (fastback är oftast lite tyngre än HT, ca 30-40 kg). 1967 blev Mustangerna lite tyngre, så en kvalificerad gissning är att en -67 fastback borde väga runt 1480 (tjänstevikt). I tjänstevikten ingår 70 kg för förare, full tank med bränsle osv, så en tom bil kommer inte upp i tjänstevikten. Ifall du hittar fler viktförslag, kom ihåg att det skiljer ganska mycket i vikt mellan bilar med 6:a, bilar med small-block och bilar med big-block. Det är inte bara motorn som gör skillnaden, utan tex bakaxeln skiljer i vikt på mellan dom olika motoralternativen. Jag hade också en uppgift på vad en 289/302 väger, och den säger 460 lbs, alltså 209 kg. Jag vet inte vad som ingår i den vikten dock, kanske bara tom motor, och det blir 227 kg (som Pernolf hade uppgift på) komplett med generator, startmotor mm.

Ja, för det var väl bara bilar med de-luxeinredning som hade "woodgrain" (alltså träimitation). Ni får rätta mig om jag har fel, är ingen expert på 68:or.

Gratulerar till köpet. "Instrumentkromet" kan man köpa nytt från dom flesta Mustangfirmor (men det visste du kanske redan). Här är ett exempel: http://catalogs.google.com/catalogs?hl= ... catpage=28

Jag köpte Bob Manells bok direkt från http://www.fordsmallblock.com/

Du har läst av insugets artikelnummer!! C6OE-9425-A är ett tvåportsinsug till en 1966 289. Blockets artikelnummer sitter bakom startmotorn. Sedan finns det också en datumkod som ska vara inslaget blocket, precis framför vänster topplock (på förlängningen av ytan som topplockspackningen ligger på). Datumkoden tyds så här (exempel): 5K14S, där 5 är 1965, K är oktober (bokstaven I är överhoppad), 14 är dagen och S är inspektören som har stämplat in datumet. Det finns ingen möjlighet att säga vilken bil motorn har suttit i från början på dessa tidiga motorer. Senare (med början under 1967?) stämplades bilens chassienummer in i blocket, och därmed kan man lista ut vilken bil den kommer ifrån.

Det är olika kolvar (som ger olika komp) på 2V resp 4V. Här är lite uppgifter på kompressionsförhållanden: 289-2V (C-code) 1965-67 har 9,8:1 289-2V (C-code) 1968 har 9,2:1 289-4V (A-code) 1965-67 har 10,3:1 289-HiPo (K-code) har 10,5:1 302-2V (F-code) varierar mellan 8,5:1 och 10,0:1 beroende på år 302-4V (J-code) 1968 har 10,5:1

I min Mustang -66 sitter det en Philips-radio från ca 1970. Jag tror själva frontplåten egentligen hör till en Blaupunkt-radio, och prylarna har troligen suttit där sedan bilen kom till Sverige 1970. Jag gissar att uteffekten är ungefär 5 watt. Den röda pilen pekar på högtalaren, som sitter i originaluttaget i instrumentpanelen, men där är fabrikatet tyvärr okänt. Värdet på hela min ljudanläggning är säkert flera hundra kronor skulle jag tro. (Jag är alltså inte alls någon ljudslav, men kunde inte motstå tillfället att skämta till det lite. Hoppas ingen tar illa upp.)

Här finns en beskrivning (med bilder) på hur dom gick tillväga för att reparera detta på en Shelby GT350 -68: http://www.mustangbarn.com/Cowl_Vent_Repair.htm Mycket jobb, usch!!!

Du undrade över var själva reglaget till spegeln sitter. Den här bilden tror jag förklarar det hela (en 1966 Mustang med pony-inredning).

Det skiljer säkert lite i tändkurva på din fördelare och en originalfördelare. Tomgången borde dock inte påverkas, för då ska ju varken vakuum eller centrifugalförställning verka. Du har väl rätt grundinställning av tändningen (och rätt brytaravstånd)?

HT-66:a : Sakta i backarna nu, så att du inte springer iväg till skroten och köper fel grejor. Mustangsteve tar skivor från en 1975 to 1980 Granada (USA-Granada), Versailles, Monarch, Maverick eller Comet, säger han. Observera att en europeisk Granada och en amerikansk Granada inte är samma bil. Här finns en USA-Granada till salu på Blocket, så du kan se hur dom ser ut: http://www2.blocket.se/view/3293085.htm ... c=1&city=0

Din fördelare är från 1973 (D3 = 1973).

En Autolite 2100 (originalförgasaren på en 289-2V) som är i bra kondition funkar oftast väldigt problemfritt och bra. Dessutom brukar dom vara ganska bensinsnåla. Jag skulle satsa på att renovera förgasaren du har istället. (Någon som vill sätta en peng på vilken förgasare jag har i min bil? ) Bara ett 4-portsinsug och -förgasare kommer inte att ge så mycket extra effekt, då 289-2V har lägre kompression än 289-4V. Det är nästan enklare att göra "allt" på en gång den dag du renoverar motorn, ifall du ska trimma.

289 High Performance har: * andra vevstakar (förstärkta) med grövre bult till överfallen * förstärkta ramlageröverfall * en annan svängningsdämpare (längre) * förgasare med manuell choke * högre kompression * en vassare kamaxel med mekaniska lyftare * en speciell fördelare med dubbla brytarspetsar, utan vakuumförställning * kromade ventilkåpor och en speciell luftrenare som också är kromad * speciella grenrör med bättre flöde * dubbelt avgassystem (vilket väl annars bara GT hade? Lite osäker på hur det var -67) Allt detta (och säkert en del till som jag inte kommer på nu) gör att 289 HP har 271 hk istället för 225 hk som 289-4V har. Shelbybilarna var lite modifierade (tex annat insug och förgasare samt headers) och hade 306 hk. 289 HP fick heller aldrig "rail type rockers" (vipparmar med kanter som går ner över ventilskaften) som fördes in på övriga 289 mitt under modellåret 1966.

Jag tänkte bara tillägga att man kan ofta lista ut vilken lyftare det är som bråkar (ifall det är svårt att höra) genom att känna med fingrarna på vipparmarna (ventilkåpan borta) med motorn gående på tomgång. Normalt ska vipparmen röra sig "mjukt", men om lyftaren inte justerar upp sig brukar man kunna känna att vipparmen rör sig stötigt istället. Den "rivstartar" i sin rörelse istället för att öppna mjukt. Det var ett litet sidospår, för jag har inte någon idé alls om vad problemet kan vara.

Jag är osäker så här på rak arm, faktiskt. Min egen bil har ju haft avgasrening, så jag har spolen uppe på insuget.

På höger topplocks framkant (och då menar jag bilens högra sida, sett från förarplatsen). 64,5 hade tändspolen på insuget (oljepåfyllningsröret gick ner framför toppen, där tändspolen hamnade på senare bilar) och likadant med bilar som hade avgasrening (men det kom ju inte förrän 1966) där luftpumpen var monterad ungefär där tändspolen satt på övriga Mustanger.

Jag diskuterade detta bara för några dagar sedan med en engelsman som bor i Sverige sedan länge. Han sa att det var vanligast att amerikanska bilar inte var konverterade alls i England, utan att dom var vänsterstyrda (vi talade då främst om amerikanare som var nya när han växte upp, alltså årsmodeller från mitten av 60-talet och en bit in på 70-talet). För övrigt tror jag inte att man byggde några högerstyrda bilar alls i USA. Dom länder som ville ha (eller kanske krävde) högerstyrt fick nog konvertera bilarna själva (jag har sett bilder på högerstyrda amerikanare från Australien tex). Detta är dock inget jag kan säga med 100% säkerhet.

Sedan ska du väl ha en "kromlist" (egentligen i rostfritt) som sitter utanpå dropplisten?

Till och med 1966 hade Ford ett lite annorlunda system på växelväljaren, med två drive-lägen. Lägena ligger i denna ordning: P R N D (Använder bara växel 2 och 3. Startar alltså alltid på 2:an. För halt väglag) D med grön punkt (Använder alla 3 växlar) 1 (Låst på ettan) Så troligen har du kört på "fel" drive-läge.

Har du otur kan det vara en hjulcylinder som läckt ut bromsvätska på bromsbanden. Det brukar göra att bromsen "hugger" på den sidan.

Original på svensksålda bilar monterades det europeiska strålkastare. Jag har sett andra USA-Fordar med Lucas-insatser (bla en orörd bil från 1964), men vet inte riktigt vad som monterades på Mustangerna. Jag skulle gissa att man tog något som låg på hyllan här hemma i Sverige, dvs någon strålkastare från en europeisk Ford (därav Lucas-insatser på vissa bilar). Detta gjordes därför att dom amerikanska sealed beam-strålkastarna inte var godkända på den tiden (idag är bilprovningen inte lika hårda). Strålkastare med H4 kom ytterligare lite senare, närmre mitten av 70-talet. Så med andra ord, en svensksåld -68 hade från början inte H4, och inte sealed beam (dina strålkastare måste vara bytta under årens lopp).

I Teknikens Värld 21/65 provkörde man EXAKT samma bil som i Motor 34/65 (regnummer AA98923), men mätte upp en accelerationstid på 10,7 sekunder istället för Motors 9,5 sekunder. Teknikens Värld hade kanske inte lika duktig chaufför? I Teknikens Värld 12/67 provkör man en Mustang HT -67, med 225 hk och 4-växlad låda. I diagramet man har ritat upp över accelerationen så läser jag ut att 0-100 gick på ca 8 sekunder där. Undrar vad dom gjorde för att få den så accelerationssnabb ;-)

Precis, fuskträ-ratten var standard till pony-inredning, men kunde även köpas separat för att monteras i bilar med standardinredning. Katalogbild: http://www.hammar.dyndns.org/cgi-bin/sh ... oodwhl.jpg

Det var till och med standard med midjebälten i Mustangerna. Till och med -65 satt det bara fram, men från och med -66 satt det även bälten i baksätet (för 2 personer, inget i mitten).